Känsla av att kunna något

Nu har jag gjort min sista dag på den undangömda plats i sjukhuset som kallas 2 West. Att  vara där har gjort mig lite sur och klagande på ett sätt som jag inte riktigt gillar och som jag inte känner igen mig i. Nu är det i alla fall klart. Sista dagen blev dessutom riktigt bra. På grund av hög belastning på sjukhuset ficka jag ronda de 27 barnen själv. En skön känsla av att faktisk veta vad som behöver göras och kunna ha en egen grundad uppfattning infann sig. Sedan kunde jag hjälpa till i intensivvården med ett hjärtultraljud på en nyfödd 23 veckors bebis. Sedan valde inte mindre en tre tvillingpar att se dagens ljus på King Edward den här dagen. De sista av de tre var 27 veckor gamla och då behövdes förstås ett par extra händer. "Min" bebis kom igång med andningen efter några minuters inblåsningar och jag tog ner den till intensivvården på CPAP. Efter att jag fått in en infart (nu kan jag!) gjorde det tilltagande syrgasbehovet att vi beslutade om intubation. Även det fixade jag utan missöden. När jag gick hemåt kände jag att jag trots allt faktiskt kan klara av en hel del. Förhoppningsvis får känslan hålla i sig över kommande 7 nattjourer också :-/